Sida:Karl Starbäck Darwin 1909.djvu/19

Den här sidan har korrekturlästs
15

som bildades af skolans tjocka väggar. Också annan diktning läste jag, såsom de då nyutkomna dikterna af Byron och Scott. Jag nämner detta, därför att jag senare i lifvet till min stora ledsnad alldeles förlorade sinnet för all slags poesi, Shakespeare icke undantagen.“ Känslan för naturskönhet vicktes äfven vid denna tid: det var den sida af hans estetiska sinne, som längst bibehöll sig. Naturen verkade tydligen kraftigt på hans håg redan nu. Han samlade mineralier; visade sig som god iakttagare af insekter redan vid 10 års ålder; fann senare stor glädje i att iakttaga fåglarnas vanor, gjorde till och med anteckningar om detta och förundrade sig öfver, att inte hvarenda bildad människa blef ornitolog och studerade fåglarnas lif. Tillsammans med sin bror arbetade han äfven med kemi. “Detta var den bästa delen af min skolbildning, ty det visade mig praktiskt den experimentella vetenskapens betydelse. Ait vi arbetade med kemi blef på ett eller annat sätt bekant i skolan, och, då något sådant aldrig hade händt förr, fick jag öknamnet ‘Gasen‘.“

Vid 16 års ålder sändes han till universitetet i Edinburg för att studera till läkare. Här fick han emellertid klart för sig, att fadern skulle efterlämna en tillräckligt stor förmögenhet för att tillåta sonen föra ett komfortabelt lif; något allvarligt sysslande med de medicinska disciplinerna kom därför icke till stånd. Däremot var han en flitig besökare af de olika föreningar, där naturvetenskaperna idkades; i en sådan uppläste han ett par kortare afhandlingar om egna iakttagelser, hvilka redan då vittnade om skarp iakttagelseförmåga. Här träffade han och umgicks med