16
åtskilliga unga vetenskapsidkare och under samtal med dessa kom han först att göra bekantskap med Lamarcks åsikter; här läste han för första gången sin farfaders arbete, där liknande teorier utlades, visserligen såsom han säger, utan att detta gjorde något vidare intryck. “Det är icke desto mindre sannolikt“, tillägger han, “att den omständigheten, att jag tämligen tidigt hörde dessa teorier häfdas och prisas, kan ha gjort sitt till, att jag i en annan form kom att försvara dem i min ’Arternas uppkomst’.“
Då hans läkarestudier ej gjorde några vidare framsteg, lämnade han efter två år Edinburg för att i Cambridge studera till präst. På den tiden hyste han icke det ringaste tvifvel om, att hvart endaste ord i bibeln var bokstafligen sant, och öfvertygade sig lätt nog, att den engelska ortodoxa bekännelsen kunde fullständigt godkännas. Ehuru han aflade en för prästkallet förberedande akademisk examen, synes hans mest gifvande sysselsättning likväl ha varit umgänget med naturvetenskapens idkare. “De tre år jag vistades i Cambridge var, hvad de akademiska studierna angår, lika fullständigt bortkastade, som min studietid i Edinburg och skoltiden.“
Den akademiska lärare, som öfvade det största inflytande på Darwin vid denna tid, var Henslow. Han åhörde hans föreläsningar i botanik och medföljde honom på hans exkursioner. Förhållandet blef så intimt, att han under halftannat år af sin vistelse i Cambridge nästan hvarenda dag ledsagade honom på hans promenader, så att några af studenterna kallade honom “man- nen, som spatserar med Henslow“. Darwin skildrar
