ras det äfven för arter med skelettartade organ flera gynnsamma samverkande förhållanden, för att de i större antal skola nedbäddas i fossilförande lager, som bildas så oerhördt långsamt. För det andra ha samma nedbrytande krafter som nu arbeta på att sönderbryta och söndersmula våra bergarter äfven verkat under de gångna perioderna af jordens utvecklingshistoria, och det är ju tydligt att härigenom många af de lager, som inneslöto försteningar, tillsammans med dessa blifvit totalt förstörda. För det tredje får man ej glömma att ofantliga områden äro undandragna den paleontologiska forskningen. Så de väldiga sträckor som täckas af den eviga snön och isen och framförallt den del af jorden öfver hvilken oceanerna breda sina ändlösa ytor. Är under sådana förhållanden ej de geologiska urkundernas ofullständighet helt naturlig? Och likväl bringar forskningen för hvarje dag som går i dagen nya vittnesbörd, som länka nutidens former i allt fastare ursprungssammanhang med de utdöda.
Hvad arternas geografiska fördelning beträffar skola vi här endast fästa oss vid ett par af Darwin anförda förhållanden. Såsom redan nämnts ådrog sig Galapagosöarnas flora och fauna hans lifliga uppmärksamhet. Både djur och växter visade en påtaglig släktskap med den sydamerikanska kontinentens, men voro specifikt skilda, liksom de olika öarna hade närbesläktade men skilda arter af samma typ. Skall man nu taga sin tillflykt till särskilda skapelseakter för dessa djur och växter? Är det ej en tillfredsställande förklaring att de närbesläktade arterna härstamma från samma stamform, däraf likheten, men utvandrade till skilda om-
