Den här sidan har korrekturlästs
4.

Klingenstierna som fysiker.

1750-56.


Professuren i fysik är på sätt och vis en av de äldsta vid Uppsala universitet, ty redan vid dess nyupprättande 1593 tillsattes en professor i »fysik», Johannes Petri Gevaliensis, men detta var ej fysik i modern mening, utan naturfilosofi såsom en avdelning av den teoretiska filosofien och innehavarna blevo alla snart teologer. På 19 år fick platsen 8 innehavare. År 1613 överflyttades platsen till medicinska fakulteten och skulle secundus medicus föreläsa fysik, anatomi, botanik och kemi, men så småningom försvann fysiken även till namnet. Visserligen fanns en professor i fysik även i filosofiska fakultetan 1637—1655, men den var som förut naturfilosofi. Prof. Istmenii 57 disputationer — 1640—1655 — behandla allt möjligt inom den tidens »fysik», men ingen enda behandlar fysik i modern mening.

För att giva en föreställning om innehållet av den tidens »fysik» anföra vi kapitelindelningen i professor Sigfrid Aron Forsii Physica av 1611, som på Gustav Adolfs befallning utgavs även på svenska, och varav ett exemplar finnes i K. biblioteket i Stockholm. I. Om naturen och hennes allmänneliga principiis eller begynnelser. II. Om naturens kvaliteter, temperament, beblandning, födelse och förruttnelse. III. Om världen i gemen och elementerna. IV. Om himmelen och hans delar och deras lopp. V. Om vädret