och de ting, som däruti födas, som Aristoteles kallar meteora. VI. Om vattnets element och dess naturer. VII. Om jorden och det henne tillhörer. VIII. Om levande kreatur på jorden. IX. Om själen och hennes krafter.
Ärkebiskop Paulinus ansåg 1638, »att Physica magiri» innehåller många somnia aristotelica ... man borde eruera en physica ex scriptura sacra».
Vid denna tid började dock intresset för experimentalfysiken att tränga igenom, antagligen genom drottning Kristina, vid vars hov Cartesius vistades. 1648 d. 10 mars anslås åt Benedictus Christiani Hedræus 400 rdr årligen av räntekammaren för att anlägga en verkstad i Stockholm, där matematiska instrument kunna correcte förfärdigas, och då han den 7 januari 1649 av drottningen nämndes till matem:s practicæ professor i Uppsala, medgavs honom i fullmakten rätt, där så nödigt, att fortfarande fara och leda arbetet vid denna verkstad. På hennes bekostnad upprättade han en astronomisk-fysisk institution i Uppsala, vilken lärer hava legat på Johannisbacken i hörnet av Johannesgatan och Övre Slottsgatan, n:o 11 b. I min ungdom funnos lämningar av grundmurar på denna plats, vilka troddes vara kvarlevor efter Hedræi byggnad.
Men nu uppblossade striden på allvar mellan de ortodoxa och Cartesii anhängare, vilka senare hade sitt förnämsta stöd inom den medicinska fakulteten. Inom denna återinfördes 1655 fysiken som läroämne, och ej långt därefter utgavs Petri Aurivillii bok Physicæ prælectiones, vilken visserligen, antagligen försiktigtvis, i huvudsak blott är en filosofisk behandling av fysikens allmänna del, men som dock visar en stor litteraturkännedom och även bekantskap med Cartesii då nya arbeten.
Omsider 1678 utkom den första läroboken i cartesiansk, d. v. s. modern, vetenskaplig fysik, nämligen den berömde P. Hoffvenii Synopsis physica disputationibus aliquot academicis comprehensa. Ny upplaga utgavs 1698 av Harald
