luftpump, varmed han »hade den nåden» få göra experiment inför de kungliga personerna vid deras besök i Uppsala 1689.[1]
Drossander var en av de skarpaste förkämparna för den Cartesiska skolan, och i sina Prolegomena in Physicam Doct. P. Hoffvenii, vilka han följde vid sina föreläsningar, framträder han ännu kraftigare än sin lärare Hoffvenius som Cartesii energiske försvarare och fäller t. o. m. ett för den tiden så hädiskt yttrande som: »Credibile est sacram scripturam in locis accommodare sese captui humano!» Andra, såsom prof. Schwede, vågade sig icke på sådant, utan föreläste över Sperlings fysik. Om den sade Drossander: »Men till att läsa sperling’ens Physica är snarare intet annat än idel glossarium, och när jag kan verba, så deest sensus. Intet straffar jag karlen, ty han böd till så godt han kunde, inte är det skam för honom att vi kunna finna upp något probabilius.»
För att erhålla en föreställning om fysikens tillstånd under denna tid meddela vi här enligt Cl. Annerstedt en förteckning över de föreläsningsserier, som då höllos inom den filosofiska fakulteten, vars lärare i matematik ej sällan föredrogo även fysik i modern mening.
| Lärare: | År: | Ämne |
| M. Celsius | 1669, 70, 74, 75 | Optica. |
| 1672 | Mechanica Aristotelis. | |
| Joh. Bilberg | 1683 | Optica. |
| 1684 | Mechanica statica, Pneumatica och Hydrothecnica. | |
| Harald Vallerius | 1694, 99, 1707, 08 | Optica. |
| 1695 | Statica. | |
| 1700 | Statica et mechanica. | |
| 1710 | Catoptrica. | |
| Johan Vallerius | 1712 | Mechanica. |
| 1713, 14 | Optica. |
- ↑ Anders Drossander, f. 1648, stud. 1664. Vistades i Paris, då han 1683
utnämndes till professor. Tog hemvägen över London och inköpte där
en luftpump samt barometrar och termometrar m. m. »Han hade kvicka
ögon och var en skämtsam, men vanligen tyst och fredsälskande man.»
Död 1696.
Klingenstiernas luftpump var alltså icke den första i Uppsala, såsom från flera håll påståtts.
