Den här sidan har korrekturlästs
61
klingenstiernas sista levnadsår

han uppmanades att låta trycka en uppsats: »Nej, det skall roa mig att se, om någon annan kanske finner en elegantare lösning av frågan».

Hans otryckta skrifter finnas, skrivna av hans egen hand, i K. Vetenskapssocietetens bibliotek, bundna i 5 band. Mallet skrev den 1 november 1768 till Wargentin, att han mottagit Klingenstiernas handskrifter. (Observatoriets handskrifter.)

Klingenstierna blev, som förut omtalats, kansliråd 1756, riddare av nordstjärneorden 1761 och statssekreterare 1762.

Redan 1725, då han återkom till Uppsala, blev han ledamot av Bokvetts-Gillet, vilket 1728 erhöll sanktion som kungligt sällskap under namn av Societas Regia Scientiarum och var 1732—1733 under Anders Celsii utländska resa dess t. f. sekreterare. Han invaldes i K. Vetenskapsakademien redan 1739 och var dess preses 1755. Av utländska lärda sällskap var han bl. a. ledamot av den tidens tre förnämsta, Royal Society i London samt akademierna i Paris och Petersburg.

Vid Uppsala universitet var han prorektor 1734 och rektor 1737 sem. 1, 1742 sem. 2 och 1749 sem. 2.

Han var också inspektor för Närkes och Göteborgs nationer.

Medaljer över honom slogos:

1. Av Vetenskapsakademien 1769.

Åtsidan: S. Klingenstierna Mathematico. R. Ac. Sc. Sv. F. F. (fieri fecit). Bröstbild, h. s. med omsvept mantel och nordstjärna, nedanför Fehrman Jun.

Frånsidan (densamma som på Dalins): Lugentibus augustis coram. Gravkullen med obelisken på toppen. I avskärningen Illato 1769 nedanför gravkullen. 11 lin. (8:e storleken).

2. Av Svenska akademien 1794.

Åtsidan: Sam. Klingenstierna Secr. Status Eqv. Aur. Huvudet h. s., nedanför nordsjärneordens riddarkedja och Fehrman.

Frånsidan: Sublimis et Felix. Ett växande träd med rak,