Den här sidan har korrekturlästs
82
samuel klingenstierna

det första är, om Glas-sliparne i Paris ännu försökt at giöra Telescoper efter Dollonds Invention och om de lyckats? Det andra är, om de intet råkat på några Fransyska Glassorter af sådan beskaffenhet som de Engelska i anseende till Färgspridningen. Ju större difference det är emellan twå Glassorters färgspridning, ju beqvämligare äro de til Optiska usus, emedan Glasen då intet behöfwa hafwa så korta focaldistancer och consequenter så starka curvaturer. Theras facer blifwa då mindre delar (segmenter) af hela sphererna;

Recommenderar mig til slut i H. Professorens wanliga Wänskap, och är med beständigt nöje

Herr Professorens
Hörsamste Tjenare
S. Klingenstierna.


Den avhandling, som Klingenstierna sände Ferner för Clairaut, har denne i översättning infört i sin uppsats Mémoire sur les moyens de perfectionner les lunettes d’approche par l’usage d’Objectifs composés de plusieurs matières diffèremment refringentes.[1] I slutet av denna uppsats, p. 445, avtrycker han det bevis för oriktigheten av Newtons åsikt, som Klingenstierna genom Mallet sände Dollond, vilket här givits i ljustryck.

I andra avdelningen av samma uppsats, Mémoires etc. 1757, p. 524, avtrycker han ovan införda brev från Dollond till Klingenstierna, vilket Ferner delgivit Clairaut i oktober 1759. (Detta datum anger, att avhandlingen måste vara skriven ett par år efter det som angives som årgångens (Vol. 1757 är också tryckt först 1762). Det efterföljes av ett annat brev från Dollond, som av Ferner lämnats till Clairaut i augusti 1761. Det är således först detta år, som Clairauts uppsats skrivits. Det senare brevet innehåller blott några tekniska upplysningar. Det förra åter är tydligen föranledt av Klingenstiernas allvarliga brev till Dollond. Clairaut

  1. Mémoires de l’Académie Royale des Sciences 1756, p. 380.