skördefältet, och de rituella handlingar, som en gång utförts på åkern, flyttade med halmen in i hemmet och blefvo till lekar och upptåg, hvilka, ehuru från sitt ursprung starkt urartade, dock stundom ännu i vår tid skänka i åtskilliga hänseenden synnerligen viktiga upplysningar och intressanta indicier. N. E. H.
Klotformig sten använd för älfkult.
I början af 1890-talet förskaffade jag Nordiska Museet från Simtuna härad i Uppland några offerstenar, s. k. älfkvarnar, hvilka då ännu voro föremål för rituell behandling. Bland dessa var äfven den »klotformiga sten, af hvit, eller nogare sagdt gråhvit, marmorliknande stenart, som här återgifves, fig. 1. Stenen, som af mig efter anvisning anträffades å Härsta bys egor i Norrby socken, är uppenbarligen i sin helhet tilldanad af människohand och tillhör den kategori kultstenar, som i Sverige vanligen kallas »klotformiga stenar» eller »stenklot», i Norge »hellige hvide stene». Den är något