20 KAP.
Om stöld och snatteri.
(Enligt detta kap:s lydelse i Lag angående ändring i vissa delar af
strafflagen den 20 juni 1890, Lag om ändrad lydelse af 20 kap. 3 § strafflagen
den 27 juni 1902 samt Lag om ändring i vissa strafflagens bestämmelser
angående förlust af medborgerligt förtroende den 17 mars 1905.)
Hvar, som stjäl gods eller penningar öfver femton riksdaler, dömes, för stöld, till straffarbete i högst sex månader, där ej annorledes här nedan stadgadt är. Äro omständigheterna synnerligen försvärande; må tiden för straffarbetet till två år höjas: äro de synnerligen mildrande; må till fängelse i högst sex månader dömas.
Går värdet ej öfver femton riksdaler; då skall, där ej gärningen efter 4, 6, 8 eller 9 § bör annorledes anses, för snatteri dömas till
böter eller fängelse i högst sex månader.Gällande strafflag har bibehållit den i äldre rätt vedertagna skillnaden emellan stöld och snatteri. Lag-Commiteen anför till stöd för denna åtskillnad, att den väl instämmer med de hos svenska folket rådande begrepp och därtill tjänar att för tillgrepp af ringare art, som ej sällan härleda sig från obetänksamhet eller ett slags lystenhet, första och andra gången afvärja de svårare och vanärande följder, tjufnadsstraffet i allmänhet medförer. Jfr motiverna till nya Lagb:s förslag af 1887 sid. 80 o. f. Skillnaden emellan stöld och snatteri ansågs böra bibehållas, då densamma kunde anses grundad på en viss olikhet i de båda brottens karaktär (mången, som hade samvete att snatta, vore därför ej villig att stjäla). Vidare anförde. Lagb., att det vore betänkligt att utvidga strafflatituden, så att den komme att omfatta såväl snatteri- som stöldstraffen. Det obetydliga tillgreppet skulle slutligen genom en sammanslagning stämplas med den nesa, som vidlådde stöld; och härigenom skulle ett stadgande om skillnadens upphäfvande i många fall medföra en mycket kännbar skärpning.
