förutsättning, att de äro af den betydelse, att klättring kan ifrågakomma. Jfr rättsfall i Naumann 1872: 219.
I 1864 års strafflag 20 kap. 9 § hade andra afdelningen i ifrågavarande moment följande lydelse: "medelst inkrypande genom glugg, skorsten eller annan sådan ej till ingång ämnad öppning". Nya Lagberedningens förslag bibehöll samma lokution, men på initiativ af lagutskottet vid 1890 års riksdag upptogs i förevarande moment "fönster" jämte glugg och skorsten, hvarjämte ordet "sådan" bortföll. Fönstret måste emellertid vara trångt eller beläget högt upp, så att gärningsmannen är nödsakad att inkrypa genom fönstret. Äldre rättsfall före 1890 års lag finnas i Holm 1888: 254, 256. Inbrott genom "annan till ingång ej ämnad öppning" kan exempelvis begås, då man inkryper under en port, som ej sluter tätt till marken, eller då man krypande bereder sig tillträde till ett hus genom ett hål, som uppkommit därigenom att en stock murknat.
Såsom "falsk" nyckel är att anse hvarje nyckel, som af den person, hvilken har rätt att förfoga öfver låset, icke är afsedd att användas till låset. Sålunda faller härunder äfven en riktig nyckel, som ägaren förlorat men ersatt med en ny, samt en riktig nyckel, som mot ägarens vilja behållits af någon, t. ex. en tjänare, som förut haft befogenhet att använda nyckeln.[1] Rättsfall i
Holm 1880: 359. Verkstadsarbetare hade med sin principals samtycke åt sig förfärdigat en nyckel för att hvilken tid som helst kunna inkomma i verkstaden. Sedan han lämnat sin anställning, tillgrep han i verkstaden, dit han beredde sig inträde med begagnande af berörda nyckel, en del saker. Dömdes för inbrottsstöld.
3 mom. Under "förvaringspersedel" komma, utom de i lagen uppräknade skåp, kista och skrin, exempelvis skrifbord med lådor, korgar, säckar etc.[2]
