djurskepelse. Denna grupp, som bör vara den tidigaste och som jag derföre tills vidare betecknar med A — ehuru visserligen samma enkla anordning har fortlefvat samtidigt med de följande grupperna — lemnar jag här å sidan, för att begynna med de grupper, till hvilka Ingvarsstenarne höra, alldenstund för dessa en ungefärlig datering är möjlig. Som ingen af Ingvarsstenarne synes vara rest före Ingvars död eller rättare förr än underrättelsen derom kom till Sverige, kunna vi således hänföra dem till tiden omkring 1050 d. v. s. ungefär till slutet af k. Anund Jakobs regering.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 18 i filen Kongl. Vitterhetsakademiens månadsblad (åttonde årgången, 1879).pdf. Bildtext: 4. B1. |
|
|
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 18 i filen Kongl. Vitterhetsakademiens månadsblad (åttonde årgången, 1879).pdf. Bildtext: 5. B1. |
Ingvarsstenarne i Uppland hafva alla inskriften anbragt på två ormar, antingen sins emellan fria, men lagda öfver hvarandra i motvänd riktning eller (två gånger, Råby- och Tierp-stenarne) med hvarandra sammanbundna upptill och nedtill. Kroppen har fullständig ormgestalt, den saknar fötter och ben, och visar en inrullad stjertända. Hufvudet är i allmänhet triangulärt med två runda (ibland fyrkantiga) ögon placerade i hufvudets utsidor baktill samt med munnen synlig å hufvudets öfversida. Tierpstenen har ensam en hufvudform, som påminner om
