blef halshuggen och efter döden betraktades som en helig martyr. Till konung Knut Eriksson synas deremot med större visshet kunna hänföras de förut kända brakteaterna med inskrift Knvt rex, Kanvt rex (Brenners Thesaurus, tab. III, och Berchs Beskrifning, pag. 21, Månadsbladet nr 40), hvilka till arbetssätt och silfrets beskaffenhet närmare öfverensstämma med de små mynt och brakteater, som utan tvifvel tillhöra en tidigare period af Sverkerska och Erikska konungaätternas regeringstid.
Brakteaten med inskrift VLF IARL kan icke med skäl tilläggas någon annan än Folkungen Ulf Fasi, som af konung Knut Långe antogs till »Svears och Götars Jarl» och bibehöll denna befattning äfven sedan Erik Eriksson återvunnit den tron, från hvilken han af Knut blifvit bortjagad. Den nära öfverensstämmelsen i arbetssättet mellan Ulfs och Knuts brakteater gifver ytterligare stöd at antagandet, att dessa senare böra tillegnas Knut Långe.
Den på en af brakteaterna i detta fynd förekommande inskriften ARVSAR torde väl icke kunna antagas hafva annan betydelse, än att angifva präglingsorten, och ligger då närmast till hands att tänka på staden Arosia, vare sig det nuvarande Vesterås eller Uppsala.
Hvar och en bland dessa brakteater väger mellan 20 och 30 gram, utom Ulf Jarls, hvilken icke hinner fullt till 20 gram. Alla hafva kring kanten en upphöjd perlrand.
Med hänvisning till de här ofvan intagna afbildningarna meddelas följande beskrifning.
1. En trekantig, aflång sköld inom en slät ring. I skölden två, med en bladranka ornerade bjelkar, af
