så långt ha hvarken tid eller krafter räckt till. Den följande öfversikten begränsas redan af hvad som anges genom bokens undertitel; den är alltså i första hand ekonomisk. Härigenom har också uppgiften att söka bevara objektiviteten underlättats betydligt. Ty ekonomi betyder som kändt är helt enkelt hushållning, alltså inriktning af medel på utifrån gifna mål; såväl medlens moraliska halt som framför allt målens lämplighet i och för sig falla utanför den ekonomiska forskningens råmärken. All pröfning af det ena eller det andra skall också här undvikas. I stället är uppgiften dels, rent historiskt, att söka fastställa, hur medlen och målen kommit till samt huru de voro beskaffade, dels, nationalekonomiskt, att undersöka medlens lämplighet för sina ändamål och politikens allmänna verkningar.
Närmare bestämdt är det sålunda tre frågor som framför andra skola undersökas:
a) från hvilka ekonomiska åskådningar härstammade kontinentalsystemet?
b) hvilken var dess verkliga ekonomiska innebörd?
c) i hvad mån motsvarade det sitt ändamål?
Den första af dessa tre frågor är i rent utvärtes mening ganska rikligt belyst i den redan befintliga litteraturen om kontinentalsystemet, och till den tredje föreligger där ett rikt ehuru ej enhetligt bearbetadt material, medan den andra frågan synes ha blifvit lidande på att, såvidt bekant, ingen nationalekonom ännu haft uppgiften under behandling. Öfver alla tre punkterna och särskildt de två senare sprides ett klarare ljus genom jämförelser med det nuvarande spärrningskriget.
En fransk Napoleonsforskare, Marcel Dunan, har i en fängslande, ganska subjektivt skrifven bibliografi öfver kontinentalsystemet (1913) förklarat, att tiden ännu ej är kommen för allmänna öfversikter af detta gigantiska försök taget som en helhet, därför att man enligt hans mening ännu ej känner vare sig dess orsaker, dess rötter, dess tillämpning eller dess verkningar. Den fullständiga vissheten är emellertid ej människor gifven. Och äfven om många års forskningar ännu måste återstå för att bringa klarhet på viktiga punkter, såsom skall framgå äfven af det följande, förefaller öfverensstämmelsen i de olika undersökningarnas resultat särskildt beträffande verkningarna så förvånande stor, att ganska mycket redan nu synes kunna sägas utan större fara för misstag. För öfrigt lär man förgäfves få vänta på utforskning af alla behöfliga punkter, om ej dessförinnan försök ha gjorts till sammanfattning, hvarigenom luckorna kunnat framträda med full
