FÖRSTA KAPITLET
Kontinentalsystemets förutsättningar
Handelspolitik — Sjöspärrning — Fastlandsspärrning — Ekonomiska idéer
Kontinentalsystemet är ett enastående försök att krossa en politisk fiende genom ekonomiska åtgärder och att samtidigt på hans ruin bygga upp det egna landets näringslif i förut oanad välmakt. Viljan att skada fienden och gagna det egna landet är därför en på förhand gifven sak, som ej kräfver många ord. Den viljan fattas öfver hufvud sällan i staternas lif, allra minst i krig, och måste uppenbarligen nå en sällsynt styrka hos en statsman som Napoleon, genom hela sin ställning frigjord från moraliska traditioner och med själfhäfdelsen som högsta ledstjärna. Hvad det gäller att undersöka och klargöra är alltså ej närmast dessa enkla mål för politiken utan, om man så vill, snarare medlen till målen eller, tydligare uttryckt, hvad vänner och fiender inlade i begreppen gagn och skada på det ekonomiska området — hvilka slag af ekonomiska förändringar man räknade som framgångar eller motsatsen. Detta är mycket långt ifrån själfklara ting ens i nutiden, då problemen dock varit föremål för långvarig vetenskaplig behandling, och var påtagligen ännu mindre fallet för hundra år sedan. Vill man förstå kontinentalsystemets natur, är det därför nödvändigt att se på den idékrets, hvarur det framgick; och vill man förstå dess verkningar, måste denna idékrets ställas öga mot öga med de verkliga ekonomiska sammanhangen. Endast på sådant sätt klargöras också likheter och olikheter med den nuvarande afspärrningspolitiken, hvars sträfvan att krossa fienden och gagna det egna landet är lika gifven på förhand som fallet var med den napoleonska.
