göra allvar af kontinentens afspärrning; och han fick anledning att lägga om sin politik äfven af hänsyn till de svåra olägenheter som visat sig både för hans finanser och för det franska näringslifvet. För att få denna andra fas i kontinentalsystemets historia klar för sig bör man emellertid taga smugglingen och mutsystemet i något närmare betraktande.[1]
Smugglingen Om smugglingen under kontinentalsystemet kunde skrifvas tjocka böcker, ty den florerade i hela Europa i en grad hvartill säkerligen ej eftervärlden och kanske ej heller den förflutna tiden ägde något motstycke. Det korrektiv, alla äldre tiders handelspolitiska tvångssystem haft häri, fick mångdubblad betydelse, när tvånget tog en förut oanad omfattning och samtidigt kändes som outhärdligt på helt annat sätt än förr på grund både af den internationella samfärdselns ökade betydelse och af dess egenskap att utanför det egentliga Frankrike företräda ett främlingsvälde samt sakna moraliskt stöd hos alla samhällslager. Smugglingens rent yttre former äro i detta sammanhang af jämförelsevis underordnad betydelse; till de exempel som nämnts i det föregående och komma att nämnas i det följande må blott läggas ett par samtida teckningar. Den ena, af Napoleons sändebud i Hamburg, Bourrienne, hänför sig till år 1809; den har en mer anekdotisk karaktär. Bourrienne skrifver:
»Vänster om den helt korta väg som leder från Altona till Hamburg finns ett fält som hade gräfts upp för att hämta sand till hus- och särskildt gatubyggnadsändamål; meningen var att reparera den breda och långa gata i Hamburg som leder till Altona-porten. Under natten fylldes det hål, där sanden hämtats, och samma kärror som i allmänhet förde den till Hamburg fylldes med råsocker, hvars färg liknade sandens; man nöjde sig med att täcka sockret med ett tumstjockt lager af sand. Tullmännens pikar trängde med lätthet igenom detta lätta sandlager och det socker som täcktes däraf. Denna komedi varade länge, men gatu-
- ↑ För smugglingen och korruptionen finns material i tämligen obegränsad mängd inom hela den hithörande litteraturen, särskildt i Königs, Schmidts, Servières’, Fishers, Cérenvilles, Rambauds, Rubins samt Peez & Dehns arbeten liksom Tarles och Schäfers uppsatser; därtill bör läggas Chapuisat, Le commerce et l’industrie à Genève pendant la domination française 1798—1813 (1908) 29 ff., 44. Citatet från Bourrienne gäller hans Mémoires VIII kap. 11, sid. 195 f., citatet från Rist dennes Lebenserinnerungen II 106 ff. Om Bourriennes och Rists tillförlitlighet se Wohlwill, Gesch. Hamb., särskildt 295 n., 397 n., och rec. af Servières i Hansische Geschichtsbl. 1906.