Sida:Kontinentalsystemet.djvu/189

Den här sidan har korrekturlästs


FJÄRDE KAPITLET

Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif

Napoleonskrigen inföllo under en period af omhvälfvande betydelse för Europas materiella utveckling. Däri ligger, att det europeiska näringslifvet under denna tid måste ha undergått en djupgående för- vandling, som endast delvis kan tillskrifvas den särskilda orsak, hvarom den föreliggande undersökningen handlar. Problemet blir därför icke blott mycket för vidsträckt utan, hvad mera är, alldeles felaktigt uppställdt från början, om man betraktar det som liktydigt med uppgiften att öfver hufvud taget visa ändringarna i västerlandets ekonomiska lif under det nittonde århundradets första halftannat årtionde. Hvad det gäller är i stället att isolera de moment i denna utveckling, som kunna sättas i sammanhang med den särskilda orsak, hvars verkningar för tillfället sysselsätta oss. Detta är ett problem af mer eller mindre teoretisk natur, som förutsätter kännedom om det allmänna sammanhang som råder mellan orsaker och verkningar på det ekonomiska området, och kan alltså ej lösas på enbart historisk väg.

I. Olika typer Hvad som i ett sådant problem erbjuder det största intresset är spärrningspolitikens verkan, i den mån politiken blef effektiv. Vi lämna därför nu i hufvudsak åsido kontinentalsystemets utförligt dokumenterade svaghet såsom spärrningsåtgärd och undersöka följderna af politiken, i den mån den hade några verkningar att uppvisa. Den närmast till hands liggande motsatsen, nämligen den mellan verkningarna i England och verkningarna på fastlandet, visar sig vid närmare betraktande knappast hänga ihop såsom man först är böjd att antaga, medan vid sidan af denna motsats framträda andra mellan de särskilda fastlandsstaterna, beroende dels på yttre och inre politiska förhållanden, dels också på näringslifvets beskaffenhet i dessa olika länder.