allt på textilindustriens område, och de stridiga tendenserna framträdde icke inom någon näringsgren så starkt som där.[1] Likväl var en mycket stor del af den franska textilindustriens utveckling icke blott utan sammanhang med själfva afspärrningspolitiken utan tvärtom ett bevis för dess begränsade räckvidd. Detta gällde allt hvad Lyxindustri lyxindustrier heter, och däribland främst Frankrikes lysande, historiska textilindustri sidenmanufakturen. Vi, som stå under trycket af en hård afspärrning och inknappning, inse bäst det otänkbara i att lyxproduktionen under ett dylikt läge skulle kunna svälla ut och taga allt flere former, samt kanske än mer omöjligheten af att regeringarna — hur stort deras oförstånd på det ekonomiska området eljest är — rent af skulle uppmuntra för att ej säga med alla medel framdrifva en dylik utveckling. När allt detta var fallet i första kejsardömets Frankrike, ligger det alltså i sakens natur, att orsaken ej kan sökas i kontinentalsystemet betraktadt som spärrningsåtgärd mot England. Däremot sammanhänger det mycket intimt med den allmänna protektionistiska tendens, som fullständigt behärskar Napoleon och utgör förklaringen äfven till kontinentalsystemets egendomliga skaplynne, till skillnad från dess nuvarande motsvarigheter. Just Frankrikes historiska lyxindustrier var det som arftagaren af Bourbonernas traditioner mest tveklöst och entusiastiskt understödde, och främst i sidenindustriens intresse bedrefvos å ena sidan licenssystemet med dess förpliktelse att exportera franska industriprodukter och å andra sidan de handelspolitiska åtgärderna emot bundsförvanterna, som innefattade monopolisering af italienskt silke för den franska sidenindustriens behof samt alla tänkbara mått och steg emot denna industris utländska medtäflare.
- ↑ För Frankrike: Chaptal, De l’industrie françoise I—II (1819). — Levasseur, Hist. d. cl. ouv. 1789—1870 I, särskildt bok II kap. 5—6 och bok III kap. 2—3. — Darmstädter, Stud. z. nap. Wirtsch. pol. (i Vjschr. f. Soc.- u. Wirtsch. gesch. II). — Tarle, Kontinental’naja blokada I (nästan uteslutande ägnad åt Frankrikes industri och handel). — Ballot, Les prêts aux manufactures (Rev. d. ét. Nap. II). — För de införlifvade områdena: Varlez, Les salaires dans l’industrie gantoise I (1901) 9—36 och annexes 3 och 4, II (1904) sid. XXIV—XXXII. — Herkner, Die oberelsässische Baumwollindustrie und ihre Arbeiter (1887) 35—93. — Darmstädter, Die Verwaltung des Unter-Elsass (Bas-Rhin) unter Napoleon I. (Z. f. d. Gesch. d. Oberrheins XIX, 1904) 631—72. — Zeyss, Die Entstehung der Handelskammern u. die Industrie am Niederrhein 62—90, 103—129. — För jämförelse med England främst: Mantoux, La révolution industrielle en Angleterre au 18:e siècle (1906); därjämte: Baines, History of the Cotton Manufacture of Great Britain.
