gången till maskintryck, hvilken ej hade kunnat eller rättare sagt behöft försiggå under hela den långa afspärrningstiden. Ehuru kontinentalsystemet här i flere riktningar verkat ovanligt starkt stimulerande på den industriella utvecklingen, hade den alltså likväl ej byggt industrien fastare än att denna redan några år efter spärrningens slut seglades akter öfver och detta på grund af skyddets oförmåga att sörja för tillämpning af de tekniska framsteg, som ej upptagits före spärrningens början.
Schweiz Medan Sachsen i stort sedt åtnjöt all den stimulus för industriell utveckling, som kontinentalsystemet hade att erbjuda, var läget i Schweiz långt mer kompliceradt — hvad som nu säges om Schweiz gäller i stort sedt också Schwarzwald-området samt egendomligt nog äfven det med Frankrike införlifvade Genève.[1] Resultatet blef på vissa områden alldeles motsatt det som visade sig i Sachsen, trots stora yttre likheter, nämligen i de schweiziska och badensiska områdena med undantag blott för en produktionsgren ett våldsamt bakslag i den föregående starka industriella utvecklingen och en vida utbredd, på vissa områden fruktansvärd nöd. Emellertid är det en bevislig missuppfattning att betrakta spärrningen som enda orsak till denna ödeläggande regressrörelse; den schweiziska industriens karaktär gjorde den särskildt känslig både för de stora uppfinningarnas omhvälfvande inverkan och för de ändringar det allmänna ekonomiska läget i Europa undergick mot Napoleonskrigens slut.
Omkring 1770 stod Schweiz som den europeiska bomullsindustriens föregångsland, med såväl spinneri som väfveri högt utvecklade i de hemindustriella former, för hvilka landet lämpade sig i enastående grad. Kort efteråt började det maskinspunna engelska garnet tränga in, men de hinder för förbindelsen med England, som redan franska revolutionens fortgång medförde, hejdade denna utveckling. Det var först sedan Napoleon börjat mer eftertryckligt spärra också landgränserna som läget omkastades; råvarutillförseln för alla de schweiziska textilindustrierna — bomull, lin, hampa, silke — försvårades, medan Genèves kattuntryckerier tvärtom ledo genom att läggas innanför den franska tullgränsen och därmed afskäras från tillförsel af otryckta väfnader från Schweiz. Afklippningen af de många trådar som förbundo Schweiz med alla angränsande länder var sålunda hvad som
- ↑ Cérenville, Le système continental et la Suisse 1803—1813 (1906). — Chapuisat, Le commerce et l’industrie à Genève pendant la domination française, 1798—1813) (1908). — Gothein, Wirtschaftsgeschichte des Schwarzwaldes und der angrenzenden Landschaftea I (1892) 767 ff., 800, 866.
