andra tvisteämnen med Förenta staterna, hvilka ledde till att denna stora marknad stängdes för Englands export; och de åtföljdes också af krigets egen börda, som omöjligt kunde ha varit betydelselös ens om handelspolitiska åtgärder och motåtgärder fullständigt hade saknats. Men sedan tillkom ytterligare, att ej ens denna komplex af faktorer som helhet fick göra sig gällande inom något som tillnärmelsevis kunde kallas ett samhälle i ekonomisk jämvikt. Tvärtom skulle Englands ekonomiska lif ha befunnit sig i våldsam omhvälfning alldeles oberoende af Napoleonskrigen, på grund af alla de moment, som ingingo i den industriella revolutionen, ytterligare skärpt till sina verkningar genom en fullkomligt principlös och därför i högsta grad pauperiserande fattigvård. Och till sist vållade förvirringen i den engelska valutan rubbningar, som måste hänföras till ännu en tredje, i hufvudsak fristående orsak. Att under sådana förhållanden komma till mer än ganska allmänna resultat om kontinentalsystemets verkningar på Englands ekonomiska lif är tydligen omöjligt.
Den industriella utvecklingens fart Närmast gäller det, i hvad mån landets industri träffades så som Napoleon afsett. Man frågar sig då, om de sex år kontinentalsystemet kan anses ha varit i kraft, 1807—1812, företedde någon stagnation eller regress i den utveckling som gick före och efter; i så fall kan man möjligen häri se en verkan af denna speciella orsak.
Frågan är icke lätt att besvara, så kort och så full af växlingar som denna period var. En utgångspunkt kunde emellertid möjligen fås i siffrorna för kolåtgången, om sådana vore tillgängliga, ty under sin tidsålder har kolet vanligen utgjort den bästa gemensamma mätaren på den industriella utvecklingen. Nu har man ej några siffror för den totala kolbrytningen utan endast för kvantiteterna utskeppade kol från Newcastle och Sunderland, medan sannolikt både den större och den starkare stigande mängden förbrukades inom de väldiga bomulls-, ylle- och järnindustriområden som lågo tillsammans med eller bakom kolfälten. Men siffrorna ha i alla fall sitt intresse (årliga medeltal):[1]
| ton | ökning % | ||||||
| Århundradets första femårsperiod: | 1801—05 . . . . | 2,137,209 |
| ||||
| Kontinentalsystemets period: | 1807—12 . . . . | 2,463,890 | |||||
| Första femårsperiod efter freden: | 1816—20 . . . . | 2,812,851 |
- ↑ Sammanställning efter tabeller hos Porter, Progress of the Nation 275 f. Från samma arbete ha äfven öfriga statistiska uppgifter i denna afdelning hämtats, där ej annat säges.
