Sedan försöken öfver vattnets motstånd emot flytande kroppar bevisat, att vattnets djup under kölen har en betydlig inverkan på storleken af motståndet, samt att, uti trånga kanaler, motståndet betydligt tilltager; och erfarenheten med ångfartyg visat, att så länge vattnet var grundt, gingo alltid de mindre och grundgående fartygen fortare än de större och mera djupgående, men tvertom i djupare vatten, började man, i mohn af de för fartygen tillämnade farvattnen, göra dem mera eller mindre djupgående. Samma sak får äfven iakttagas i anseende till största motstånds arean på fartygen, hvilken för dem som äro ämnade blott för kanaler får göras så liten som möjligt, emedan motståndets storlek äfven beror på förhållandet mellan fartygets och kanalens genomskärnings area.
I allmänhet hafva ångfartyg en starkt rullande rörelse, hvilket kommer deraf, att de äro så smala i jemförelse emot deras längder, och att alla tyngders gemensamma centrum gravitatis finnes så högt upp på ångfartyg. Det är äfven af största vigt, att på ångfartyg erhålla det största deplacement, med den minsta direkta motstånds area, det vill säga, med minsta nollkryss spants area, eller arean af fartygets största tvärskepps sektion under vattnet.
Om nu nollkryss spants arean och fartygets bredd äro gifna, så uppstår frågan att göra nämde area så fyllig som möjligt, näst
