Ett senilare samhällesammanhangen bli klarlagda och allmänt förstådda, kommer denna olust över de många för många åldringarna även att söka sitt berättigande i en förebråelse, som icke skall kunna tillbakavisas: denna tyngande generation av gamlingar har varit en tärande generation redan i sin krafts dagar. Den har då tärt på folkets största kapital, folkstocken. Den har under medelåldern stegrat sin inkomst per konsumtionsenhet genom att icke föda nog barn för att reproducera sig; den har därmed stegrat sin levnadsstandard och samtidigt genom att spara pengar, genom att försäkra sig och genom att lagstifta tillskansat sig legala rättigheter på arbetsfri inkomst under ålderdomen, dock utan att sörja för att det skall finnas tillräckligt många unga närmast efter sig att arbeta och att producera det som deras annuiteter skola betalas ur. Det blir inte roligt att leva kvar och vara gammal vid den tid, då vi som nu äro i medelåldern en gång skola avlägga räkenskap inför våra barn.
Denna olustkänsla över de onormalt många åldringarna kommer att bli en icke oviktig beståndsdel i hela den sociala atmosfären i nästa generation. Kommer nu härtill en annan sak. Vi ha under det sista halvseklets industriella utveckling, som gått oss alla i blodet och blivit en del av vår personlighet, haft att räkna med en ständigt expanderande hushållning. Städer ha byggts ut, industrier ha utvidgats: alla kurvor ha pekat uppåt. I själva detta faktum att vi levat i en sig vidgande hushållning har legat ett eggande, utvecklingsdrivande moment.
Det har varit lätt att genomföra rationaliseringar och moderniseringar, så länge man samtidigt kunnat utvidga. Det har funnits personliga möjligheter att komma in, komma fram och komma upp i ett kvantitativt framåtskridande samhälle. Utvidgningen har underlättat den sociala klass- och yrkescirkulationen. Själva produktionskapitalet har måst växa. Nu skulle expansionen mera komma att gälla konsumtionskapitalet, särskilt för de gamla: ålderdomshem i stället för skolor.
Man bör inte underskatta verkningarna på stämningen i
