Sida:Kris i befolkningsfrågan folkupplaga.djvu/17

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
15
MORALEN

MoralenMan måste vidare lära sig förstå, att den alltmer sterila nutidsfamiljen på sitt sätt uppstått som en "anpassning" till en hel social utveckling. Vill man ha en annan slags anpassning av familjen, kommer man icke undan från att söka påverka hela denna utveckling, särskilt då i de hänseenden den betingar familjens liv. Därom komma vi att ha mycket att säga i fortsättningen. En sak blott skall redan här understrykas. Det inses lätt, att den långt drivna barnbegränsningen i huvudsak är ett uttryck för de enskilda människornas vilja att icke se sina egna livsmöjligheter förminskade. I en fåtalig över- och medelklass, där i synnerhet de ekonomiska förhållandena icke äro alltför tryckande, står måhända denna individualistiska egoism moraliskt helt oförsvarlig; vi vilja i alla händelser icke försvara den. I de breda lagren framstår barnbegränsningen däremot både förklarlig och i och för sig försvarlig.

För de flesta familjer i vårt land är nämligen en rymlig och sund bostad, en tillräcklig och närande kost och ett i det hela kulturellt drägligt liv ett alternativ till barn – de utesluta varandra och kunna icke förenas. Den stora mängden av svenska barn, som alltjämt växa upp, leva också i osunda eller överbefolkade bostäder och få även i övrigt sakna det minimum av vård, omsorger och materiella livsbetingelser, som kunde göra dem till önskebarn. Man bör icke moralisera mot barnbegränsningen och samtidigt hålla sig okunnig om dessa grundläggande sakförhållanden. Och man bör – synes det oss – icke alls moralisera. om man icke samtidigt är redobogen att eftersträva sådana samhällsreformer, som undanröja dessa sociala missförhållanden. De breda lagren av vårt folk ha eljest fullgoda skäl att ställa sig oförstående till varje tal om deras plikt att föda barn. De komma att fortsätta att reagera mot sådana predikningar på det sätt de äntligen lärt sig: med födelsestrejk. Därtill ha de även ett i deras ögon fullgott moraliskt skäl, nämligen hänsynen till de barn, som eljest skulle födas: till deras alltför dåliga livsmöjligheter i olika