Misstaget om verkan av standardstegringsträvanden att uppehålla sin levnadsstandard. Man kan till detta motiv ställa sig olika; man kan, som vi, anse dessa strävanden fullt förståeliga och i de breda lagren fullt försvarliga, icke minst i den mån de ta sikte på de eventuella barnens egna livsvillkor; man kan även ta en annan ståndpunkt, ehuru man – om man vill vara vederhäftig – dock icke får söka bortljuga den faktiskt mycket låga levnadsstandard, som är förhärskande i dessa samhällslager, och det samband, som orsaksmässigt består mellan stort barnantal och låg levnadsstandard. Men hur man än personligen bedömer detta motiv, måste man erkänna att det existerar. Man måste då även medge, att fördelningspolitiska åtgärder i syfte att minska de med barnen följande merkostnaderna icke kunna annat än ha gynnsamma verkningar på både äktenskapsbildning och fruktsamhet. Förnekar man detta gör man sig skyldig till en orimlighet – i diskussionen har denna orimlighet blott kunnat till nöds döljas genom att man envisats med att tala om omfördelningen såsom blott syftande till en allmän levnadsstandardstegring för de fattigare klasserna.
En annan och svårare fråga är: hur stor kan denna verkan på äktenskapsbildningen och fruktsamheten väntas bli? Verkningsgraden måste i första hand bero på hur kraftig (len omfördelning är som genomföres. Ingen tvivlar väl således på att om omfördelningen fördes så långt, att den familjeindividuella extrakostnaden att ha barn helt borttoges eller rentav vändes i en ekonomisk fördel, så skulle fruktsamheten drivas upp. och sannolikt mycket kraftigt. En omfördelning, som icke föres så långt, måste ha verkningar i samma riktning ehuru icke så stora. Såsom ett tankeexperiment kan det vara nyttigt att i stället föreställa oss att vi lade upp en barnbeskattning som ökade extrakostnaden. Tvivlar någon på att man genom en tillräckligt kraftig barnskatt skulle kunna bringa ned barnantalet än mera? Antag för att göra exemplet naturligare. att vi
lagstiftningsvägen uppehölle samma allmänna krav på barnens
