däremot flerstädes framträtt både en allvarlig insikt om det ödesdigra i befolkningsutvecklingen och även – i långt högre grad än någon skulle vågat räkna med – trots kritik och åsiktsolikhet i mycket dock ett positivt intresse för den familjevärnande, barnavårdande socialpolitik vi förordat. – Att den svenska socialdemokratien i våra praktiska förslag blott sett ett uttryck för sina egna gamla strävanden, var visserligen med säkerhet påräknat. Men bekräftelsen på socialdemokratiens klart positiva inställning till vårt folks livsfråga har ändock varit av synnerlig betydelse i en tid. då man även i Sverige stundom sökt utnyttja det suddiga slagordet "marxism" för att utmåla landets största folkparti såsom bärare av destruktiva strävanden. – Att slutligen kommunisterna sällat sig till manchesterliberalerna i en mycket hånfull negativism, kan varken överraska eller egentligen förarga någon.
Det är oundvikligt att befolkningsfrågan så politiseras. Gäller det mera än akademiska dispyter, gäller det stora praktiska samhällsreformer, måste befolkningsfrågan bli en politisk fråga, där ej blott de moraliska och politiska värdesättningarna utan även de ekonomiska intressena bryta sig – de senare för övrigt långt mer än de förra. Vår bok är i viss mån just avsedd att vara en socialpolitisk stridsskrift. Vi ha därför heller icke undandolt utan framhävt vad vi värdera såsom socialt önskligt, rättfärdigt och förnuftigt och även utsagt vad vi anse vara oönskligt, orättfärdigt och oförnuftigt. Vi ha uppriktigt sökt redovisa de moraliska och politiska utgångspunkterna för våra praktiska slutsatser. vilket endast kan vara stötande i de läger. där man helst vill göra politik i "objektiv" förklädnad. Dessa utgångspunkter äro ingalunda trångt partipolitiska. Vi ha trott oss kunna utgå från och även funnit det bekräftat i diskussionen kring vår bok, att de delas av personer långt utom alla partigränser.
Utifrån en så given grundåskådning ha vi sökt klarlägga de behandlade problemens verkliga innebörd genom en i mån av
