Idépolitik och saklighet kulturpolitisk debatt med något vidare perspektiv, och dessutom litet mera van vid att folk utan överflödig sentimentalitet och utan alla inlindande fraser sade ut vad de verkligen tänkte – och märk väl: gjorde detta inte då det gäller personliga futtigheter utan just i vårt folks stora livsfrågor.
| Alva Myrdal. | Gunnar Myrdal. |
TILLÄGG VID TRYCKNINGEN.
Detta förord skrevs och boken i övrigt färdigställdes till nyåret 1935. Emellertid synes allmänna meningen i befolkningsfrågan sedan dess ha kraftigt förskjutits. Det sidospår, som diskussionen en kort tid var i fara att ledas in på – nämligen om verkan av en allmän levnadsstandardstegring på fruktsamheten – är redan övergivet. Befolkningsfrågan diskuteras nu i alla läger som i första hand en fråga om socialpolitiska reformer. Den har nästan helt frikopplats från frågorna om preventivlagen och fosterfördrivningen. Inställningen till kvinnofrågorna har blivit vidsyntare och mera positiv. Högern, den nationella gruppen och folkpartiet ha i riksdagen framburit motioner, som ha en socialt radikal syftlinje, till vilken vi med glädje uttala vår anslutning. Problemet synes ej längre gälla om vi skola göra något, knappast heller i princip vad vi skola göra, utan egentligen blott hur mycket vi skola göra – hur mycket i olika riktningar och i vilka former.
