Social cirkulation sker nu genom skolanorganisationsväsen öppnade ävenledes en mängd kanaler för social förflyttning uppåt.
Nu har genom olika slags sociala mättnadsprocesser och genom storföretagandets framträngande, genom arbetsmarknadens alltmer genomförda fackliga organisation och icke minst genom utbildningsväsendets egen utveckling den sociala spaltningen ånyo i viss mån stabiliserats på helt nya linjer. "The selfmade man" – denna övergångsföreteelse på en hel del ont men även mycket friskt och sunt – är i försvinnande.
Den sociala cirkulationen minskas visserligen inte; den pågår sannolikt rentav kraftigare än till och med under genombrottsskedet. Men den sker alltmer uteslutande genom olika slags skolor och utbildningsanstalter. Skolväsendets ansvar för hela den sociala cirkulationen – både den horisontala, mellan olika yrken, och den vertikala, mellan olika klasser – har därför i samma mån vuxit. Detta ansvar stegras genom att den sociala baning, som i ungdomsåren ges individerna, tenderar att bli mer definitiv. Övergång till annat yrke senare i livet möter allt större svårigheter.
I själva skarven mellan generationerna blir ett friast möjliga yrkesval i vår tid desto viktigare, eftersom normalt föräldrarna yrkesmiljö nedärves i så mycket lägre grad än tidigare. Då var faktiskt ett traditionellt yrkesarv naturligare och mindre friktionsskapande: barnen hade ofta vunnit en tidig förtrogenhet och träning i föräldrarnas yrke, och ett yrkesarv var då rentav effektivitets- och harmonibefrämjande. Nu stå barnen i detta hänseende mer friställda, tills ungdomsutbildningen ger dem en bestämmande inriktning. I detta som i andra hänseenden träder skolan i hemmets plats.
Även den sociala cirkulationen kan och bör ses såsom i främsta rummet ett anpassningsproblem. Det är ett utomordentligt stort socialt intresse, att var och en i möjlig?e min kommer på rätt plats i livet, där han har friaste utrymme för en mot anlag och intressen svarande livsinsats, och det är
