Det sociologiska betraktelsesättetgenomförd samhällelig arbetsfördelning levde i fastare sociala relationer till en mindre krets av individer än nu och att värdeskalorna och de sociala formerna därför voro stelare, den sociala horisonten trängre och mera sluten, det närmaste sociala rummet mera fullständigt. Förändringarna ingrepo visserligen starkt, ofta ödesdigert i människornas liv, men de medförde ej förändringar i själva organisationen av de olika människornas gemensamhetsliv.
Det skall vidare understrykas, att i själva den sociologiska metoden att skildra ett tillstånd "idealtypiskt" ligger dels ett bortseende från hela mängden av historiska variationer och geografiska olikheter i fråga om sådana egenskaper, som icke tagas i betraktande, och dels ett – delvis därigenom ernått – framhävande av vad som verkligen tages i betraktande. När så detta idealtypiserade tillstånd förlägges bakåt i tiden, är det till slut egentligen av hänsyn blott till tillståndets relativa omfattning, de framhävda dragens frekvens. Ännu i dag och till och med i Sverige finns det på sina håll familjehushåll, som äro i lika grad och stundom i högre grad nära den idealtypiska patriarkaliska familjen än en del hushåll för flera hundra år sedan. Men sådana hushåll äro icke längre så vanliga; de kunna icke anges vara "typiska". Det är från sociologisk synpunkt i just det hänseendet som utvecklingen för med sig strukturförskjutningar av kvantitativ art, vilka till slut så kumuleras, att man har att arbeta med en även kvalitativt förändrad familjetyp.
Någorlunda oförändrad från de synpunkter, som här framhävts, fortlevde den förkapitalistiska familjen i Sverige ända fram emot industrialiseringen, järnvägsbyggandet, emigrationen och alla andra ungefär samtidigt uppträdande sociala förändringsfaktorer, vilka gjort slutet av 1800-talet till en särskilt dynamisk period även ur familjesynpunkt. Då så blev fallet berodde detta ej i första hand på att förändringarna i och för sig och år från år voro större än förut; som redan
