samhällsorganisation tar denna hänsyn behöver helt visst inte frukta att dö ut av brist på barn."
De som tänka sig möjligheten att i stället helt driva ut kvinnorna från arbetsmarknaden göra klokt i att med eftertanke läsa vad Gustav Cassel i anslutning till vår framställning i det föregående nyligen skrivit: "Luften är i våra dagar fylld av verop över alla de kvinnor, som ta bort sysselsättning från männen. Man glömmer därvid alldeles, att dessa kvinnor utföra ett nyttigt arbete och därigenom bidraga att göra vår folkförsörjning rikare. Samhällsekonomiskt sett ha vi helt enkelt icke råd att undvara detta arbete. I en tid, då arbetsmarknaden är så fullständigt bragt ur jämvikt som för närvarande, kan det visserligen synas som om en tillfällig hjälp skulle vinnas genom att köra bort en massa kvinnor. Det är högst tvivelaktigt om den tillfälliga rubbningen ens i någon mån skulle avhjälpas genom ett så godtyckligt ingrepp. I varje fall är en sådan utestängning av kvinnorna fullkomligt oförsvarlig. om den skall tänkas som led i en nyordning av vår samhällsekonomi."
Allt det här närmast sagda gäller naturligtvis blott städer och stadsliknande samhällen. I jordbruket äro dessa problem icke framträdande. De gifta kvinnorna ha där fortfarande arbetsfunktioner i anslutning till hemmet och de ogifta kvinnorna lösa ofta sitt arbetsproblem genom att flytta till städerna. I städerna iakttaga vi emellertid en stadig tendens hos de gifta kvinnorna att alltmera söka sig ut i förvärvslivet. Oavsett hur man värdemässigt ställer sig till denna tendens. har man att räkna med den såsom faktiskt för handen.
Godkänner man, som vi, denna pågående utveckling, som innebär en ständigt ökad mängd kvinnor i yrkesarbete utom hemmet, måste man emellertid samtidigt klart se det faktum i ögat, att detta kvinnornas yrkesarbete under nuvarande förhållanden kommer i konflikt med deras barnafödande. Man
