Sida:Kungl Svenska vetenskapsakademiens handlingar vol XVI.djvu/106

Den här sidan har inte korrekturlästs
90
1755. Apr. Maj. Jun.


Andra Tabellen visar, huru många människor, af tusende, som födas, hinna til en viss ålder, der lika månge, på samma tid och i den ordning dö, som den med samma ziffra märkte Column i förra Tabellen utvisar.

Af dessa Tabeller kan inhämtas, at döden ingenstädes grymmare grasserar, än i London (Column. 9), hvarest hälften af de födde dör, innan de fylt tredje året; och efter 25 år, allenast en Tredje-del; efter 40 år ej mer än en fjärde-del är öfrig. Dernäst kommer Breslau, Column. 1, hvarest hälften hinner til 14, och en fjärde-del til 55 års ålder. I Stockholm, Column. 10, är döden til 20:de året litet skonsammare än i Breslau; men angriper sdan så mycket hårdare. I Holland, Column. 4, tyckas människorna blifva mäst lång-lifvade. hälften af de födda hinner til 30, och en fjärde-del til 64 år. Column. 5 håller medel-vägen ibland dem alla, och lärer jämväl komma sanningen närmast: der ser man, at en fjärde-del af de födda afgår i första året: den andra fjärde-delen afsmälter ifrån det första til det 24 ålders året: den tredje uthärdar i de följande 36 åren til det 60:de.

Öfveralt är döden mäst skonsam i ungdoms åren, emellan det 10 och 25:de. Til sjuttio år hinner knapt hvar sjunde, som födes: til 80, hvar sextonde: til 90, ej mer än en ibland 130 födde. Dock tyckas flera hinna til hög ålder i Sverige, än på någon af de andra orterna. Flera års observationer skola visa, om vi värkeligen hafve at hugna oss af den fömonen ständigt. Märkvärdigt är ock, at Nunnorna, se

Co-