Andra Tabellen visar, huru många människor,
af tusende, som födas, hinna til en viss ålder,
der lika månge, på samma tid och i den ordning dö,
som den med samma ziffra märkte Column
i förra Tabellen utvisar.
Af dessa Tabeller kan inhämtas, at döden ingenstädes grymmare grasserar, än i London (Column. 9), hvarest hälften af de födde dör, innan de fylt tredje året; och efter 25 år, allenast en Tredje-del; efter 40 år ej mer än en fjärde-del är öfrig. Dernäst kommer Breslau, Column. 1, hvarest hälften hinner til 14, och en fjärde-del til 55 års ålder. I Stockholm, Column. 10, är döden til 20:de året litet skonsammare än i Breslau; men angriper sdan så mycket hårdare. I Holland, Column. 4, tyckas människorna blifva mäst lång-lifvade. hälften af de födda hinner til 30, och en fjärde-del til 64 år. Column. 5 håller medel-vägen ibland dem alla, och lärer jämväl komma sanningen närmast: der ser man, at en fjärde-del af de födda afgår i första året: den andra fjärde-delen afsmälter ifrån det första til det 24 ålders året: den tredje uthärdar i de följande 36 åren til det 60:de.
Öfveralt är döden mäst skonsam i ungdoms åren, emellan det 10 och 25:de. Til sjuttio år hinner knapt hvar sjunde, som födes: til 80, hvar sextonde: til 90, ej mer än en ibland 130 födde. Dock tyckas flera hinna til hög ålder i Sverige, än på någon af de andra orterna. Flera års observationer skola visa, om vi värkeligen hafve at hugna oss af den fömonen ständigt. Märkvärdigt är ock, at Nunnorna, se