ret, 1750, som var mycket hälsosammare, hugnade oss med öfverskott af 37 födda på 100 döda, eller med hopp om fördubbling på 77 år. Ja, Finland allena, som innehåller en femtedel af Rikets allmoge, ehuru der, år 1749, mer än 5000 människor bårtrycktes af koppr och andra ej alla år gängse sjukdomar, hade icke desto mindre 144 barn emot 100 döda. Med så stor tilökning årligen, och om i detta såsom uti de föregående exempel, räknas 30 människor för hvart barn, skulle Finland inom 69 år kunna blifva en gång folkrikare. Men om der ej äro mer än 25 människor för hvart barn, som födes inom året, såsom jag uti sista Handling om detta ämne berättade, skulle ej behöfvas mer än 58 år til fördubblings tid, hvilket styrkes af några enskilta Församlingars Förtekningar för flera år, som jag haft tilfälle at se.
Jag nämnde här ofvanföre, om någon skiljaktighet i detta förhållandet, emellan Lands-bygden och stora städer: den finnes ej i alla städer enahanda. I Paris och Amsterdam födas gemenigen flere, än de som dö. Uti en del andra är antalet af födda och döda merendels i det närmaste lika: Men i London, Wien, Breslau och någre flera, är årliga summan på de döda altid drygare. Om de årliga Bills of Mortality, som utkomma i London, hafva sin riktighet, födas der ej mer än 62, när 100 dö. Emedan flere årligen dö i London än i Paris, hafva Ängelsmännerna, deraf velat sluta, at London är folkrikare. Men de Franske påstå tvärt om, brukande til skäl, at i Paris födas flera, än i London. Då nödgades de Ängelske, til at göra sin seger så mycket vissare,
