Proportionerna för London äro tagne af 10 års der hållne förtekningar, emellan åren 1730 och 1740. De Berlinska hafva allenast tre års förtekningar til grund.
Det är ingen tvifvel, at ju olikheten i sjukdomarnas dödelighet på olika orter härrörer til någon del af förr omtalte skiljaktiga sjukdomarnas indelning och namnifvande, samt ock af brist på kunskap och tilbörlig upmärksamhet hos dem, som göra Förtekningarna. Ej kunna Rödsot och Blodstörtning vara obekanta sjukdomar i London, men de lära begripas under någon annan sjukdom. På Berlinska Listan räknas Podager til Gicht: der äro ock alle genom våldsam eller vådelig död omkomne, aldeles utelemnade.
Icke desto mindre vore en i Läkare-konsten förfaren i stånd at här öfver göra många nyttiga anmärkningar. Jag vil allenast gifva anledning til några få. Koppor och Messling döda årligen en stor myckenhet barn och nästan dubbelt mer på Landet än i Städerna. Månne icke skildnaden emellan Landsbygden och Städerna, hvad dessa och andra barna-sjukdomar angår, böra tilskrifvas brist på skötsel och Läkemedel på Landet? Om ej flere barn, i proportion emot folk-myckenheten, dödde på Landet än i Städerne; voro öfver 6000 människor årligen derigenom besparde. Än om alle, åtminstone de fläste, som af vår ständige Päst, Kopporna, bårtröfvas, kunde genom Kopp-ympningens införande räddas; huru snart skulle icke folk-bristens öfverklagade olägenheter blifva drägelige?
