Brandenburgiska Länderna ej dör mer än en af 40. Men ingen af alla förenämnde har haft tilförliteliga Förtekningar på alt folket i et helt Land, at dermed jämföra antalet af de döda. Det hafve vi här i Sverige, allenast Tabell-verket fortsattes; Ty af et enda så sjukligt år, som 1749, kan ej i detta mål slutas något visst. Låt oss dock se, hru det slår ut. När hela folk-hopen uti alla Län, med innebegrepne städer, undantagande Calmare- och Bohus-Län, delas med antalet af de detta år afledne, visar Quoten, at hvar 36:te människa det året afgick. Om hvart Lähn tages för sig särskildt, så finnes i Upland, Södermanland, Östergöthland, Nerike och Wermland, samt uti hela Finland, samma förhållande. Men i Westmanland, Skåne, Halland och Blekingen dödde hvar 28 eller 30. Der emot saknades i Wester-Göthland, Smålen, Dalarna och hela Wester-Norrland allenast hvar 43:dje eller 47:de. Följande året afled i Skåne en af 31; i Nerike och Wermland, en af 35; i Westmanland, Upland och Wester-Norrland, en af 40; i Smålen och Dalarne, en af 44, och i Södermanland allenast hvar 48:de. Genom et medeltal af bägge åren, som ingendera voro af de friskaste, kan tils vidare antagas för afgjordt, at i Sverige årligen dör vid pass hvar 40:de människa. På detta sättet står til at utröna, hvilka år och hvilka orter äro mer eller mindre sjuklige. Om på någon ort mycket folk dör alla år, såsom det på dessa tvänne åren skedt med Skåne, har Regeringen tilfälle et efterfråga orsakerna dertil, och at söka bot derföre.
