svärmiske poeten Ambrosius i de liknämnda styckena, Paul i »Fregattkaptenen», Henry Potey i »De onyttige», Armand i »Volontären», den skånsktalande löjtnant Figge Riddersporre i Johan Grönstedts »Också en förlofning», Carlo i »En brist i uppfostran», George i »Hedern och penningen», Gerald i »Rolands dotter». De Nanjac i »Falska juveler», Derblay i »Herr Derblays giftermål» m. fl.
I slutet af mars 1885 angreps han af en svår och långvarig jukdom, hvilken betingade hans frånvaro från teatern ända till i oktober samma år, då han åter uppträdde på scenen. Fullkomligt återställd till hälsan blef han dock knappast någonsin, den forna ledigheten i dialogbehandlingen återvann han aldrig helt och hållet, ej heller den forna exakta minnesgodheten, och han kunde efter denna sjukdom endast uppträda i mindre roller. Hans sista uppträdande på scenen ägde rum den 27 maj 1898, då han visade sig som Marskalk Junot i »Madame Sans-Gêne».
Victor Hartman gifte sig den 31 okt. 1881 med den då ännu i sin knoppning stående unga skådespelerskan Ellen Hedlund, hvilket äktenskap upplöstes genom laglig skilsmessa den 6 juni 1891.
De vedermälen af ynnest som kommo honom till del voro en extra recett, hvilken tilldelades honom i november 1878 såsom uppmuntran för 25 års arbete i teaterns tjänst, samt medaljen »Litteris et artibus», som han erhöll den 30 sept. 1882 vid Kungl. Teaterns 100-årsjubileum. — Han afled den 15 juni 1898, efter att några dagar förut hafva drabbats af hjärnblödning.
Anton Lorrain. K. T. 1 sept. 1861-30 juni 1862.
Införskrifven från Tyskland. Han uppträdde blott i ett enda parti, nämligen Manricos i »Trubaduren», hvarvid han »föll totalt igenom och gjorde sig helt och hållet omöjlig för något vidare uppträdande».
Pierre Joseph Deland. K. T. 1 okt. 1861-13 nov. 1862.
Född i Stockholm den 13 dec. 1805 (son af violinisten i Hofkapellet Jean Pierre Deland och Eva Magdalena Eklund.)
