framgång. Så styrdes färden till Stockholm, där stycket uppfördes på Nya Teatern i september 1883. »Trots alla efterdyningar af gammalt motstånd gick Gengångarturnén segrande öfver hela Norden — hundra gånger under ett enda spelår».
Spelåret 1884—1885 var Lindberg — sedan han öfverlämnat sitt sällskap åt Albert Ranft, som nu för första gången fick pröfva sina krafter som teaterledare — fästad vid Kungl. Teatrarne som regissör, instruktör och skådespelare, hvarvid »Vildanden» uppfördes på Kungl. Dramatiska Teatern, första gången den 30 jan. 1885, med Lindberg som Hjalmar Ekdal. Under detta spelår fick han äfven uppträda som Hamlet på Kungl. Stora Teatern. Men han trifdes icke, fick icke styra som han ville och lämnade redan på våren 1885 de kungliga scenerna.
Under de tre följande spelåren, 1885—1888, uppträdde han som gäst på åtskilliga scener i Skandinavien och Finland. Under dessa år utförde han bl. a. Rosmer i »Rosmersholm», hvilket stycke upptogs på Dagmartheatret i Köpenhamn, sedan det förut öfverallt blifvit refuseradt.
Hösten 1888 bildade han ånyo eget sällskap, med hvilket han bereste landsorten i två år, hvarunder han skördade både berömmelse och ekonomisk vinst. De tre följande spelåren, 1890—1893, förhyrde han Göteborgs två teatrar, Stora Teatern och Mindre Teatern (den senare förstörd genom eldsvåda den 20 dec. 1892). Men här förlorade han allt hvad han under de föregående åren förtjänat. Företaget var för stort anlagdt och han måste upphöra därmed i maj 1893. Sällskapet bestod både af en lyrisk och en dramatisk afdelning. Stora operor såsom »Faust», »Romeo och Julia», »Den vilseförda» m. fl. gåfvos, jämte en mängd komedier och lustspel uppfördes stora skådespel, såsom bl. a. »Allt för fosterlandet», »Härmännen på Helgeland», »En vintersaga» och naturligtvis äfven »Hamlet». Flera Ibsen-stycken upptogos, såsom »Kärlekens komedi» (1890) med Lindberg som Guldstad, »Per Gynt» (1892) och »Byggmästare Solness» (1893), i hvilka båda sistnämnda stycken han utförde titelrollerna. Våren 1893 gjorde han en turné med »Byggmästare Solness» och gaf därvid tre föreställningar på Kungl. Operan. I maj s. å., sedan företaget i Göteborg upphört, gaf han 20 föreställningar på Vasateatern.
Spelåret 1893—1894 var han engagerad vid Svenska Teatern
