Sida:Kvartetten som sprängdes 1961.djvu/149

Den här sidan har korrekturlästs

mot sin fete och gäckande motståndare. Nu fastnaglar jag eder! Som en orm, min herre! Mordieu!

Edmund ryser av fröjd, men blixtsnabbt griper matematikläraren honom i håret, drar honom in genom den lilla tapetdörren, som öppnat ett svart gap. Dörren slutes.

Ett vilt och olycksbådande hånskratt höres från lärarens läppar. I en blick ser Edmund genom klassrumsfönstret d’Artagnan förfärligt manövrera med värjan. Aramis biter sina läppar blodiga! Portos sliter hela nävar av sitt hår.

— Ve över oss, som låtit honom omkomma, klaga de tre musketörerna.

Men d’Artagnan ropar:

— Hitåt, mina herrar! Låt oss spränga denna dörr!

Mordaunt sätter sig till ro i katedern, slår handen i bordet och ryter:

— Den, som i sådan lek ej dödas, han dödar:

Nu virvla frågorna med svindlande, fasaväckande siffror, bländade om varandra:

— Tre tusen trettio arton gånger arton? Nå! Taratam! Åttiodelar åttondelar genom gånger trettiosex? Nå! Pam! Pim! Pom! Svara! Sjuttio gånger genom två tredjedelar. Fyra äpplen delas! Nå! Svara! Taratam!

— Hitåt, hitåt, musketörer, kvider Edmund och reser sig upp i sängen med ett matt stönande. Gossens svarta hår är tovigt av svett och hans bröst flämtar, då systern med sakta steg går fram till hans bädd.

— Vill min älskling något?

— Å, svarar Edmund och ser sig omkring med trötta och övergivna blickar. Kan jag inte få tala med d’Artagnan — — —

Men den store doktorn kommer och lutar sig över gossens bädd. Han samtalar därefter sakta med Märta Åvik, vars bleka anlete de kloka och klara ögonen hastigt men uppmärksamt granskar.

— Fröken Åvik skall vila sig, säger doktorn. Ni skall avbryta tjänsten som sjuksköterska hos er lille bror och fara till en plats,

10 Sjöberg Kvartetten
145