klart framträda, en hittills okänd uppfinning på instrumentalmusikens område:
En liten tid vi leva här
med mycken möda…
Hej!
33
Jungfrun i det gröna
Aftonsolen sken över en vacker skogig trakt med strödda gårdar kring ett livligt stationssamhälle, från vilket hördes blandat buller av åkdon, hundskall och barnröster. Vid den breda vägen, som dammade för en kärra just nu, syntes ett långt och ganska högt grått tvåvåningshus av trä, vars övre våning tycktes vara inredd med bostadslägenheter, under det att den nedre våningens större fönster, överlastade med allsköns varor, skvallrade om tillvaron av en större diversehandel. En stor vit skylt med svarta, klara bokstäver, upplyste om, att firmans namn var Borg & Vendel, spannmåls- och diversehandel (innehavare Gustaf Borg). Utanför dörren till affären höll ett åkdon, i vars bakre del en ung man med blått förkläde, mössa med skärm och ett ansikte, vars ynglingablomster voro pudrade av mjöl, med karlavulna tag inlastade toppsocker, ett par feta, skära påsar, ett svagdricksankare och en liten emaljerad balja.
— Tack för i dag, Olsson, ropade han med alltför kraftig röst, i vars välljud en önskan att bli betraktad som fullvuxen och verka vederhäftig något för mycket stack igenom. Tack för i dag Olsson!
Lantmannen i skjutsen nickade artigt och listigt, gjorde honnör med piskan, men just som åkdonet skulle sätta i gång, kastade den unge mannen två små paket i den emaljerade baljan.
— Välkommen tillbaka Olsson! Här är en liten eskilstunakniv till pojken och ett paket skurpulver till frun på köpet.
— Å, tack, tack, yttrade lantmannen i det han bugade sig och räckte handen åt ynglingen, som karlaktigt slog till.
248
