stint, så att jag kunde smälta. Ja, det liknade Elisabets ögon, inte tu tal om det. Talar med mig om affärer, som om hon varit en gammal karl, och om amorteringar och borgensmän och allt sådant. Jaså, detta är den nya tidens ungdom, det. Jag lovar, sa hon, det lilla pyret, att Thure skall ta allting på ett annat sätt, när detta har blivit uppklarat. Ja, så sa hon. Uppklarat, sa hon. Jag lovar, sa hon. Hur tusan kan hon vara så säker på sin sak! Det är alldeles som om hon hade pojken i ett skruvstycke, tycker jag. Men tycker han om henne? Vi håller så innerligt av varandra, sa flickan.
Men jag kan inte hjälpa, att det är en sak, som jag inte är riktigt säker på ändå. Hon förstår sig på affärer, det är bra — och tänk om jag kunde få Thure hit till affären och ta den till sist i alla fall. Då är hon bra, det tror jag på. Men det är i alla fall en annan sak, som…
Electrical girl hade haft ett ganska underligt samtal med handlanden Borg. Hon måste flera gånger uppmana sig själv till tapperhet under den del av samtalet, som rörde Thures affärer, ty gubben hade blivit grå i ansiktet, medan han lyssnade på berättelsen om aktiespekulationerna. Flickan var nära att flera gånger brista i gråt, men hon lyckades bemästra sig och fick därigenom ett onaturligt fast och spänt uttryck i ansiktet. Emellertid kände Electrical girl hela tiden att den gamle handlandens blickar vilade på henne med ett vänligt uttryck; öppet och frimodigt talade hon i fortsättningen närmare om, vem hon egentligen var, vad hon hade för plats, och hur de unga hade blivit bekanta. Härifrån vek samtalet åter plötsligt in på affärer, och gubben Borg kom att ställa flera frågor om vissa artiklar, som Electrical girl, på grund av sin anställning, ganska väl kände till. Som kvinna hade flickan intagit den gamle handelsmannens hjärta, hon var nästan säker därpå, och det föreföll henne även, som om herr Borg satte värde på hennes insikter, när det gällde affärsspörsmål. Ett ögonblick kände sig Electrical girl vederhäftig som en revisor eller en kamrer, där hon satt på den höga, knarrande kontorsstolen i lampljuset, medan gubben mittemot smackade på sin pipa och vänligt forskande