Sida:Kvartetten som sprängdes 1961.djvu/312

Den här sidan har korrekturlästs

anekdotens kvickhetsvärde. Stjärnbroder Planertz rörde emellertid icke en min, utan lade endast urklippet åt sidan, varefter han på sitt vanliga pedantiska sätt framtog ett nytt urklipp. Den mörka rösten ljöd ånyo:

Från exercisheden.

Löjtnanten: — Om någon obehörig närmar sig bron, så skjut honom på fläcken! Har 47 förstått?

47:an: — Jaha då. Men — om utifall han inte har någon fläck o. s. v.”


— Bravo, ropade åter Ordförande-Befallaren och höjde ett punschglas. En äkta Stjärnskål för det skojfriska gosselynnet! Må det alltid vara tillstädes i vår krets.

— Ädel Stjärna! Ädel Syftning, ljödo ropen runt omkring.

Men i ett hörn sutto några ofridsamma och bland dem en äregirig tandläkare från Stockholm, som alldeles nyss blivit intagen i orden och hade rykte om sig att vara en utmärkt anekdotberättare.

— Va tusan, väste denne. De där anekdoterna är ju två år gamla vetja. Äh, hörru! Dumheter! Vad är det där för en dystergök, han skulle ju vara en muntergök, vetja!

— Ja, tillstod en annan stjärnbroder. Här är, vid Gud, inte allting som det borde vara. Här finns mycket att ordna i. För den som vågar. Men Planertz törs de inte röra nu. Han betyder så mycket för logen, se.

Stjärnbroder Planertz satte sig ned som efter en lyckligt avslutad debatt i Teknikerförbundet och samkvämet fortsattes, därvid den lille mannen med honungsfalsetten och barnpekfingret läste upp en vek dikt om Makan och Modern. Denna dikt framsades med darrande röst:

Makan och Modern.

Tänk på henne ni, som bålar tömma,
tänk på henne uti glädjens stund,
Må ni aldrig Makan eller Modern glömma,
medan bägarn går sin glada rund.


308