mare, där ingen kunnat spåra en skymt av den värmländska bondemannens gedigna tillhörigheter på bord och hyllor. I stället för blanka tennstop, kring vars bräddar spisöl var ämnat att fradga, och i stället för väggbonader, vars mönster tolka en idog allmoges konstflit och skönhetslängtan, syntes omkring nämndemannen ett par gamla hängslen tillsammans med en löskrage och en klocka på en spik, en vissen lagerkrans under en hylla, tyngd av åldrigt affischtryck, samt en del ljusa och mörka rockar på sina krokar. På själva bordskivan stod en karaffin med vatten vid sidan av några askar med smink och puder; en del papperstussar lågo utströdda runt omkring. Inom räckhåll för nämndemannen vilade en spanskrörskäpp med knapp och en bredskyggig hatt.
Sven Ersson var iklädd svart långrock, en gul skinnväst med blanka knappar och bar en styv fadermördare omkring halsen. Han hade ett stort strävt och grått, vid rockkragen avklippt hår, gula knäbyxor och vita strumpor samt breda skor med spännen. Den halsstarrige bondens lynne tycktes avspegla sig i de ord, han då och då utkastade, och en gång slog han sin knutna näve i bordet så hårt, att spanskrörskäppen darrade, och knackade med sin blanka kula i skivan.
— Sexton, sexton… vad var det nu? Dessa eländiga, som kommer och begär förskott, fastän man får kämpa för livet för att få skutan till land! Sakrejö!
Över hans stol lutade sig nu en storväxt man i prästkappa med under hakan dallrande kragar. Prästmannen, som tycktes tillkallad för att lugna en av onda makter besatt människa, lade sin hand på den brede bondens axel och sade med oljig röst:
— Du får ändå erkänna, att revyn gick lysande till slut. Broder! För övrigt har jag strukit så mycket jag kunnat. Jag har varit så sparsam som möjligt. Jag har dragit in i orkestern och sagt till Kornitz…
— Den uslingen, utropade den vrede nämndemannen.
Prästmannen utsträckte besvärjande sina händer.
— Jag sa till Kornitz, att förskott inte kan beviljas. Han hotar och ber, men jag har hållit i. Tänk nu på det glada i saken, fortsatte den mörke prästmannen med stilla röst och de onaturligaste
340
