— Den där Bufferton är då omänsklig, sade hon. Jag hoppas flickan tar saken i egna…
Det knackade helt sakta på dörren, som ledde upp till fröken Märtas rum i övre våningen.
Var gång fabrikör Åvik såg på sin dotter, blev han glad över att den besvärliga äktenskapsfrågan snart skulle vara löst; att dottern vrenskades tolkade han som flickaktig nyckfullhet.
— Hon är ivrig av sig och kastig, men en karl som Planertz passar henne. Gud välsigne den lilla stumpan! Snart är hon utflugen ur boet. Man blir gammal till sist ändå.
Fru Åvik, född Tabell, som ofta samtalat med sin man i detta ämne och granskat problemet från olika sidor, slutade alltid med att säga:
— Ja, komma, ingenjör Planertz är en verserad man, komma, och jag tror, komma, att även om Märta icke vill låtsas om sitt tycke, komma, hon i grund och botten känner trygghet vid hans sida, punkt. En flicka måste naturligtvis pröva sig själv, komma, innan hon gör sitt val, komma, och framför allt måste hon behärska sig, punkt. Fröken Sigrid på Brahestaholms slott fick minsann inte välja hon, komma, när hon förmäldes med friherre av Witterstedt, komma, friherre Axel av Bålstagrenen, utropstecken! Men hon betvang sig, komma, och vann därigenom lyckan, — punkt. Aldrig såg man henne vid friherre Axels sida, komma, utan att hon log, komma, så hon var säkert lycklig, punkt. Lilla fröken Sigrid log alltid, punkt.
— Ah, ge attan i Brahestaholm, brukade ibland fabrikören infalla, ty han blev nervös var gång han märkte, att hans vilda grenar intrasslades i de konungsliga ekarna vid det stora godset. Det viktigaste är ju, att Märta får en karl vid sin sida, och Planertz är en karl, som går framåt. Han kanske kommer i stadsfullmäktige också, vad det lider.
Fröken Åvik fann snart, att föräldrarnas åsikter i frågan icke voro så löst rotade, som hon helt optimistiskt förmodat; tvärtom föreföll det, som om ärendet från deras sida var slutbehandlat och avgjort till ingenjörens förmån. Märta upptäckte detta, sedan
359
