skriker mycket, och det har moderns drag upp i dagen.
Jag frågade den verkligt charmerande frun, som hela eftermiddagen var i huset, om skrik betyder hälsa, och hon besvarade denna fråga jakande. Det förhåller sig nämligen så, att ju starkare barnet ger livstecken ifrån sig, ju friskare är det också. Du, gamle prisse, skulle naturligtvis ha trott, att det skrek för att det gjorde ont, men den åsikten är alldeles åt helsike, det vill jag tala om för dig. På kvällen kom farbror Svante — Bratscha, som du ironiskt kallade honom för. Ja, du tålde ju inte farbror Andersson, men vi ha även i det stycket tagit fel i livet. Farbror Svante är nämligen en charmör av första ordningen. Han säger visserligen inte så mycket, men han är så intresserad och tycker mycket om att spela bondtolva tillsammans med pappa. Det spelet blev emellertid ingenting av på min högtidskväll. Barnet är ljust och har moderns ögon, såvitt man nu kan döma. Naturligtvis förändras den lillas ansikte dag efter dag, och jag lovar att underrätta dig, hur hon växer till i fortsättningen. Jag är böjd för att tro, att det så småningom kommer att bliva en mycket söt och intagande flicka.
Då man blir litet erfarnare, så tänker man på ett annat sätt än förr, kanske inte ni, gamla ungkarlsfilar, men i varje fall de äkta männen. Det är ett litet liv, som blivit fött till världen, ser du. Man tänker på vad det kan bli utav det, när det blir stort. Världen är ju så full av allt möjligt djävulsskap, och jag skall säga dig, att jag litar inte riktigt på den ungdom, som kommer upp efter oss. Andan har blivit råare, och hänsynen för de unga kvinnorna, som äro så lätta att locka till dumheter, vilka ofta kunna utveckla sig till tragedier, är nog inte så stor som den borde vara. Sådant där tänker man på. Vet du vad min dotter skall heta? Vi har tänkt att kalla henne för Maj Elisabet. Det är ett ovanligt vackert namn, tyckte både pappa och farbror Svante, den gamla förtjusande frun, som hjälpte oss, och vår trogna Allida, hushållerskan. Barnet har blåa ögon efter min hustru.
Du skulle se, hur rörd vår första man blev, när han hörde, att min dotter blivit född. Det är en man med hjärtat på rätta stället, en så fin och innerligt älskvärd karl. Nog är det bra märkvärdigt, att man inte tänker på, vilka rara och fina människor, som dagligen rör sig omkring en. När jag tänker på dina sarkasmer i detta
