Sida:Kvartetten som sprängdes 1961.djvu/410

Den här sidan har korrekturlästs

familjen bort vara helt och hållet maskerad vid sitt flyktförsök, återkom ständigt i Banckenbergs huvud. Vid de förnyade ropen hade kusken emellertid skyndat in på gården, medan Josias såg efter den springande förrädaren med ett uttryck av besvikelse i anletet. När emellertid nu Far i Skåpet nalkades, mera med vilddjurssprång än med människosteg, greps Josias av en ny känsla och en ny spänning. Han skrek:

— Sire, sire! Ni är förklädd, sire, ni är förklädd! Å, sire, men det räcker alls inte, det måste vara mera, mera! Intet skall kunna rädda er från fängelset — och sedan döden! Å, ingenting, ingenting!

Med snabba, trippande rörelser sprang Josias Banckenberg åt sidan och öppnade med en ceremoniös bugning grinden för Far i Skåpet, som andlös störtade ut på gatans ojämna stenar. Far i Skåpet hade blivit skakad, när han hörde det sällsamma, skärande tillropet från den lille gråe mannen vid grinden, att han var förklädd, men att ingenting skulle kunna frälsa honom från fängelset, Hela denna dag tycktes vara laddad med spökerier av alla slag. Tjuven saknade alla jämförelsepunkter; han hade aldrig varit med om maken till detta, det surrade i huvudet på den uppskrämde mannen, när han äntligen kom ut på gatan. Redan nu var hans moraliska motståndskraft något förlamad, men dock — en möjlighet för tjuven att uppnå ett skyddat gömsle hade kanske funnits, om han icke begått den avgörande oklokheten att se sig tillbaka.

Den syn, Far i Skåpet såg, när han under flykten vände huvudet mot den tillryggalagda gatusträckan, gjorde honom förskräckt och berövade honom hans återstående hopp. Mot den klara vårdagern avtecknade sig nämligen tre atletiska figurer, vilka av alla krafter satte efter honom. Vid vardera sidan av dessa tre herkuliska gestalter, vars axlar skvallrade om en enorm muskulatur, syntes tvenne rappa små atletgossar. Tre av dessa personer hade dessutom tagit av sig i skjortärmarna, tydligen för att så mycket säkrare och ledigare kunna gripa sitt rov.

Far i Skåpet fördubblade sina ansträngningar och sprang runt hörnet vid Kafferosteriet. I närheten av detta kafferosteri låg på den tvärgata, tjuven beträdde, ett mindre kafé, benämnt Café Arbetarvännen. Här hade just herrar Backlund och Stoltz helt

406