Planertz, som på detta sätt drog sin värja och satte in en stöt mot motståndarens yrkeskärlek. Men jag antar, att den är för kort, ty därest den vore något längre, skulle väl meddelandena, särskilt från stadens verk och inrättningar, bli något sakligare och mera utförligt behandlade.
Cello, som flinkt dragit sin värja, parerade med en blixtrande kvint, följd av en direkt ripost, i det han svarade:
— Något kan väl ligga i vad herr Planertz säger, men kurialstilen gör ofta skrivelserna onödigt långa. Allmänheten skulle aldrig läsa dem, om de avtrycktes i sin helhet. Folk finge kanske inte veta så mycket om viktiga spörsmål då.
Hans tunge motståndare riktade en stöt mellan femte och sjätte revbenet på Cello, som riktigt såg den farliga klingan blänka i månskenet.
— Det är för ungt och oerfaret folk på tidningarna, vilka icke med tillräcklig känsla för ärendenas vikt och vederbörande äskandens betydelse taga del av de på stadsfullmäktiges bord föreliggande handlingarna.
Cello parerade snabbt och gjorde ett så kraftigt utfall, att han kände hur värjan darrade i motståndarens handlove:
— Ungdom är väl inte något fel, varken på redaktioner eller i kommunal tjänsteställning. Varken i arbete eller älskog.
Vapenslamret blev nu allt häftigare, sedan den hittills dolda grundorsaken till duellen stuckit upp huvudet, och detta huvud hade mörklockigt hår med gulltrådar uti. Cello kände sina kinder färgas av vredens rodnad över den förstuckna beskyllningen för ovederhäftighet. Den unge ädlingen hade till svar riktat ett djärvt anfall mot sin motståndares hjärta, men denne hade genom sin kallblodighet lyckats hindra värjspetsen att nå sin bestämmelseort. Nu förberedde den tunge fäktaren en lömsk fint; hittills hade han hållit sig till små rörelser, avsedda att såra och reta motståndaren. Han lekte en stund med sin värja, varpå han föll ut, denna gång i avsikt att fastnagla rivalen.
— Hellre än att in extenso intaga en så intressant skrivelse som den av drätselkammaren angivna rörande stadsanslag till ett hem för I ofrivillig nöd komna aktningsvärda ålderstigna intager man berättelser om tjuvar, som gripits av utsända medarbetare, eller
467
