en liten vrå, som tillhör mig,
där ingen strid…
där ingen oskuld… färgen.
Varthän mig ödet kasta må,
jag längtar åter till min vrå,
…lilla vrå bland bergen.
Anders Åvik sjöng första versen med ganska äkta uttryck, varefter den lilla tennsoldaten försvann och blev borta en lång stund; i stället kröp åter fyraårspilten fram på byggnadsställningen, gömde sig i plankornas nätverk, varefter den större gossen blev synlig, växte till yngling — och med ett hoj och ett skutt stod plötsligt stora karlen, Åvik själv, framför sina oroliga vänner, svingande skärmmössan och med klingande röst krävande:
— Fyre äggtodder, jevlerimä!
Anders Åvik var icke en vanlig kallblodig plåtslagare, som av yrkesvana och ren likgiltighet utsätter sitt liv för fara, utan han var den eldigaste och påhittigaste plåtslagare, som någonsin blivit född på jorden, följaktligen en, som sökte faran med levande ande och lysande ögon. Hans ungdoms- och lärlingstid var hård, och denna hårdhet meddelade sig även åt de arbetsbyxor, den unge mannen använde. Dessa mollskinnsbyxor måste nämligen ständigt lappas, men när till slut icke tyg hjälpte, utan byxorna hopplöst gingo sönder, beslog den livfulle ynglingen dem med tunn plåt på de mest utsatta ställena och stärkte dem för övrigt med röd mönja. Härigenom vann han dels fördelen av att alltid ha hela arbetsbyxor och dels en viss bekvämlighet vid påklädningen, ty efter detta behövde unga Åvik endast taga sats och hoppa ned i byxorna, vilka stodo väntande på golvet, när han skulle upp och slå sönder isen i handfatet för att börja göra toalett om morgnarna i vintermörkret. Men ynglingen växte till man och fick bättre byxor, och han växte ut till den grannaste karl, man gärna kunde tänka sig: lång och kraftig, med stort mörklockigt hår, svarta mustascher och ett par ögon, vilka lyste av ungdomlig dåraktighet och lust att stå på huvudet på kyrktorn, hoppa över brustna ställningar med ett bocksprång eller balansera på en takränna med en tom ölbutelj på näsan. Född i Värmland och med det lynne av lärka, som denna provins skänker många
57
