Till dem som studera teologi.
Innan jag lämnar denna plats[1], vill jag till sist hälsa dem, med vilka jag närmast får att skaffa i Uppsala, dem vilkas tjänare jag är kallad att bli, jag hälsar de teologie studerandena vid Uppsala universitet.
I fån, mina herrar, i denna tid höra så många beklaganden. Jag måste lyckönska eder.
Man beklagar eder därför att I tjänen en förment utlevad sak, kristendomen, eller åtminstone — vad som i ty fall är noga att skilja därifrån — för att I tjänen en utlevad kyrka. Man beklagar eder för att I skolen behöva sätta den kyrkliga bekännelsens klave på eder hals. Andra beklaga eder, därför att I leven i en tid, då hävdvunna meningar, särskilt om vissa bibelböckers uppkomst och ett och annat drag av den heliga historien om Guds umgänge med människorna, rubbats och ändrats, och teologiens studium enligt dessa beklagares mening är förbundet med ny stor själavåda. Andra edra vänner beklaga eder i följd av de bedrövliga men dock med Guds hjälp förbätterliga yttre förhållanden, som hårt och obarmhärtigt trycka en del av prästerskapet i vår kyrka.
Nu tager jag till orda för att av hjärtat lyckönska eder till edert närvarande studium, till att bedriva teologiens studium på denna tid och till edert kommande kall.
- ↑ Talarstolen i Uppsala universitets aula den 24 september 1901.
