Sida:Kyrka-Teologi-Prästkall-PD.djvu/32

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
32


Nog finnes det såväl i studiet som i arbetet svåra kriser och trånga portar att genomgå, avgrunder att passera, där ingen rutin, ej heller människors hjälp, utan endast trons vingar kunna föra oss över, och jag tror med Luther, att den, som själv erfarit samvetets nöd och ångest under bojorna, äger en prästerlig hemul däri för värdet av sin dyrköpta frälsning och frihet. Men skulle mina ord innehålla ett beklagande i stället för en lyckönskan, skulle jag ljuga mot de dyrbaraste erfarenheter jag gjort under de teologiska studierna och under församlingstjänstens utövning samt mot det jag från min barndom sett vara möjligt att förverkliga.

Jag lyckönskar eder till edert studium här vid akademien och allt framgent; fortsätten studierna utan fruktan för att vara någon misshaglig därmed. Jag lyckönskar eder till dem I skolen umgås med, en Amos, en Hosea, en Jesaja, en Jeremia, en Paulus, en Augustinus, en Franciskus, en Luther, en Pascal, en Kierkegaard. Och högt över dem alla Mästaren, Jesus Herren, som växer för vår blick, ju närmare vi komma honom, och som I, själva frigjorda genom att bindas av hans ok, skolen visa för edra bröder. Människohjärtat skall i religionens historia förråda eder sin innersta hemlighet: längtan efter Gud; även i dunkla tider, i okunnighetens och syndens mörker skall denna längtan lysa emot eder såsom en helig eld, i vars ljus I skolen ana eller förstå mycket som var eder motsägande eller tillyckt. I vildarnas vidskepliga riter och förvirrade andetro, för vilka okunnigheten endast har förakt, skolen I ana känslan av det oändliga. I den kristna kyrkans för samtidens begreppsvärld mest främmande läroformuleringar, för vilka okunnigheten endast har förkastelse, skolen I igenkänna tröstliga frälsningssanningar.

Redan i den överallt skönjbara längtan efter det gudomliga skolen I igenkänna avglansen av ett himmelskt ljus.