Den här sidan har korrekturlästs
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 69 i filen Lördagsqvällens jul- och teater-kalender (Hfrs, 1891).djvu. |
Slaget vid Porrassalmi den 13 Juni 1789.
För att hämnas den förlust och nesa, Sverige lidit genom kriget 1741—43, den s. k. lilla ofreden, hade konung Gustaf III redan länge haft i sinnet att anfalla Ryssland, då denna makt år 1787 invecklades i krig med Turkiet. Föga var någonsin en svensk konung mindre utrustad med krigareegenskaper och dock tillika mera krigiskt sinnad än Gustaf III var det vid denna tid. Knappast har heller något af Sveriges otaliga krig från dess sida begynts orättvisare. Men för att vinna sitt mål gälde det för konnungen att begagna det gynsamma tillfälle, som nu erbjöd sig, genom att ryssarne voro sysselsatta på annat håll. Under hvarjehanda lumpna förevändningar lät han derför öppna fiendt-
