det möjligen så, att brukspatron ångrar att ha lovat lysning och äktenskap åt denna... hur skall jag säga... oberäkneliga unga flicka? Jag hoppas, att inte det ordet plågar brukspatron. Oberäknelig kan ju betyda vad som helst. Ja, jag vet ju, att en Schagerström inte kan ta tillbaka sitt givna ord, men prosten och prostinnan är rättänkande människor. De borde besinna vad de själva har fått utstå av Charlotte.»
»Prosten och prostinnan är mycket intagna i sin skyddsling.»
»Säg, att de är underbart tåliga, brukspatron! Det är rätta ordet. Tänk, brukspatron, prostinnan hade en gång en sådan förträfflig hushållerska, men Charlotte tyckte inte om henne. Hon gav henne en näsknäpp en dag mitt i julbrådskan. Den stackars människan blev sårad och gick sin väg, och sedan måste den arma tant Gina, som var sjuk, överta allt julstöket.»
Schagerström hade nyss förut hört historien berättas på annat sätt, men han brydde sig inte om att inlägga någon protest.
»Och tänk, brukspatron, prosten, som till den grad älskar sina hästar...»
»Jag vet, att hon körde i kapp med dem», sade Schagerström.
»Och brukspatron tycker inte, att det där är förskräckligt?»
16. — Lagerlöf, Charlotte Löwensköld.
