Bröllopsdagen.
I.
Schagerström infann sig i prostgården vid tvåtiden på söndagen, som Charlotte hade önskat. Den rike brukspatronen åkte i sin stora landå. Hästar och seldon glänste, betjänt och kusk voro i stor gala med blombuketter instuckna i västen och fotsacken borttagen, så att man kunde se de vita skinnbyxorna och blanklädersstövlarna, som slutade strax nedom knäet. Husbondens glans var ingalunda att jämföra med tjänarnas, men han kom dock festligt utstyrd i krås och manschetter, i vit väst och välsittande grå frack med en rosenknopp i knapphålet. Korteligen, var och en, som såg honom och hans ekipage, måste tänka: »Vad i all sin dar! Skall rike Schagerström fara och gifta sig?»
Då han anlände till prostgården, blev han rörd över det vänliga mottagandet. För att säga sanningen, så hade den gamla gården under den senaste bekymmersamma tiden haft över sig något tillslutet och ogästvänligt. Det är svårt att förklara på vad sätt detta hade visat sig, men ett känsligt sinne märkte skillnaden.
23. — Lagerlöf, Charlotte Löwensköld.
